Beteendeincidenter
En tränare som tar sig an reaktiva fall eller aggressionsfall behöver en formell dokumentation: vad som hände, när och hur allvarligt det var. Inte en anteckning i en kalender.
Varför en skala
Dunbars bitskala skiljer “hunden nafsade utan kontakt” från “hunden bet och gick igenom huden”. Ägare beskriver båda med samma ord, och de betyder helt olika saker för prognosen.
Att registrera en är ingen anklagelse
Nivå ett och två är vanliga i arbete med reaktiva hundar. Det viktiga är att dokumentationen är konsekvent och görs direkt, inte rekonstrueras i efterhand.
Nivå tre och uppåt
Hunden flaggas för remiss till en veterinär med beteendeinriktning och förblir flaggad. Den högsta nivå som någonsin registrerats är den som gäller för planeringen, hur många lugna pass som än har följt.
Vanliga frågor
Utsätter jag mig själv för risk genom att registrera detta?
Oftast tvärtom. Försäkringsbolag och domstolar ser betydligt mer positivt på en samtida dokumentation än på ett minne. Fråga ditt eget försäkringsbolag vad de förväntar sig.
Ska jag berätta för ägaren varje gång?
Nivå ett och två är ett samtal om träning. Allt med kontakt ska rapporteras och registreras som rapporterat.
Var detta till hjälp?
Tack för att du berättade.
Tråkigt att detta inte gav svar. Tack för att du sa till: vi använder det för att förbättra guiderna.
Behöver du fortfarande hjälp? Logga in på ditt konto och skapa ett supportärende. De som skrev koden hjälper dig, och de flesta ärenden besvaras samma arbetsdag.